måndag 4 juli 2011

Stanna uppe lite...

Idag va första dagen på semestern som jag inte behövde sätta nån väckarklocka. Ingen tid att passa eller nån medicintid att ställa klockan inför. Sooovmorgon blev det.
Ha ha men vaknade ändå kl 07.40.
Men det är själva känslan som räknas.
Vetskapen om att man kan sova ut.



Denna dag stannade vi upp lite i alla semesterbestyr, en del vardagssysslor behövdes göras.
Tvätta kläder och storstädning
Storhandling (frys och kyl  behövdes fyllas på)
Fylla på luft i allas cyklar och även cykelvagnen behövdes en liten check och rengöring.
Ringa LSS angående en kontaktperson till Linus inför hösten.
Sortera kvitton och papper.


Ja göra alla såna där tråkiga måsten.

Ja ja så tråkigt blev det inte......
Det är bara att poppa på musik och köra på.....allt går så mycket lättare med musik.


Personalbyte på Idrott utan gränser va det också dags för så tog en kontakt även där och checkade av att allt va lugnt och att dom hade läget under kontroll.


Har väl bara en sak på listan i dag som inte blev klar och det va ANMÄLAN TILL GRÖNEBO hm jag ringde nog ett 10 tal olika samtal, folk är på semester och andra är ute på diverse aktiviteter. Jag blev  hänvisad fram och tillbaka och rätt va det va så va dom iväg på  lunch och sen hade dom slutat för dagen. Har äntligen fått koll på arbetstiderna Gröneboveckan. Så jag kan äntligen anmäla oss nu.
Vi kan åka ner torsdag kvällen  och va till söndagen i alla fall.
Men dvs det beror väl på om jag hittar nån jag kan anmäla mig till.
Annars får vi vänta till nästa år.
Jag gör ett nytt försök i morgon, lyckas jag inte i morgon så får det vara.

DAGENS MAT BLEV....
Till lunch blev det  Köttbullar och makaroner
Till middag smaskade vi i oss vitlöksfyllda och baconlindade kyklingfiléer med vildris och tzatsiki...
Hjälp va gott det va..

DAGENS TRÄNING BLEV....


Core

Vi ska sätta oss och se Narnia här nu småbarnen och jag. Ikväll tänkte jag nog knoppa tidigt känner mig lite trött idag faktiskt. Det tar på en att ha semester ha ha....
Tantvarning kanske...

Jupp idag har man stannat upp lite för att komma ifatt med en del måsten, men i morgon så drar semestertåget igång igen....

Puss från Suss

söndag 3 juli 2011

Semestern fortsätter


Då är dom 10 dagarna med stora sonen över för denna gång. Han tog tåget tillbaka till boendet på eftermiddagen. Härligt att ha haft honom hemma. Även om han valt att inte ta del av alla aktiviteter som familjen hittat på så har det varit skönt att ha honom här. Jag saknar honom redan. Nu kommer han igen 2 dagar i slutet på vecka 29. Han ska nämligen få va med på Österviks LSS kollo v. 30. Förvisso kommer han till stan v. 28 igen men då är han med morfar, jag jobbar ju själv på Österviks kollo då.

Ser tillbaka på veckan som varit och är super nöjd.
Lövstad slotts utflykten
Arkösund

Minigolf ute i Lindö
Kvällsdopp

Badhuset
Jag har hunnit med en hel del med de små, jag har inte bloggat om allt.. Tänkte man kan ju sammanställa lite så här i slutet av veckan i stället hihi..
Men en helt underbar vecka har det varit många härliga upplevelser och nya minnen.



Nu har ja en hel vecka till med de små.
Det som är helt spikat som ska göras då är en heldag på Kolmårdens djurpark, vilken dag vi väljer det avgör vädret, för övrigt får nog hela veckans planering vara just nu, utan nästa vecka kommer vi gå på väder och dagsform. Bara vakna upp och känna efter vad vi vill hitta på, ingen större planering eller en massa inbokade aktiviteter.
Det är väl det som kallas semester ....

Eller? ha ha
Så med anledning av detta så kommer träningsschema och matsedel ej göras denna söndag. Utan även där tar vi dagen som den kommer.
Alltså matsedeln och träningschemat kommer ej uppdateras de närmsta 3 veckorna. Den kommande veckan är det ju semester och sen kommer jag avlägsna mig helt från cyberspace hihi... ska jobba på Österviks barnkoloni v. 28 - 29.
Härligt och spännande ska det bli. En ny upplevelse.


Angående veckans träning och min diskussion med latmasken så står det 4 - 3 latmasken.
Jag tränade i alla fall 3 av 7 dagar ha ha det får duga...


Nu sitter ungarna och ser Ice age 3 medans jag bloggar. Fick ha lite skön musik på en stund förut när jag tränade. The big 4 va på tv:n medans jag körde lite bodypump, jag måste styrketräna oftare hm.. har gått bakåt i orken med vikterna. Men men en timmes träning till suuuuuuuuuuuuuper skön musik blev det i alla fall innan ungarna lade beslag på tv.n. Som sagt Ice age tog över här. En himla kul film faktiskt.
Ska alldeles strax natta de små. Det är dags för liten egen tid.
Nån film och nåt gott att dricka får det bli.
Ladda om batterierna för en ny fantastisk vecka.
Semestern fortsätter ....nice....



Puss från Suss

fredag 1 juli 2011

Jag fick låna en ängel..

Idag är det ett år sen som Cristian valde att avsluta sitt liv.


Denna glada och underbart snälla pojke valde att göra det ofattbara. Jag hade aldrig kunnat gissa mig till att han gått i såna tankar. Samma eftermiddag som han försvann hade jag kontakt med honom både i samtal och via sms. Han va lika go och glad som vanligt. Han skulle få komma och hämta sin rugbyoverall till helgen och han va jätte glad för det. Puss och kram sa han när vi la på luren som han alltid gjorde. Hade aldrig kunnat ana vad som va på gång.
Cristian va alltid ett enda stort leende
Han älskade rugbyn
Rugbyn va hans familj som han skrev på bilddagboken.


En av rugbygrabbarna Koffe sade i anslutning till Cristians begravning : - Cristian va inte störst ( i storlek) på plan. Men han hade störst hjärta. Cristian va verkligen älskad av alla i laget.
Han va världens mest omtänksamme pojke,
Han va full av kärlek och liv
Han skulle fylla 18 och sommarlovet väntade och ändå så valde han denna utväg.

Jag har förlorat många nära och kära genom åren även dom alldeles för unga. Men jag har aldrig varit med om att nån i min närhet valt att avsluta sitt liv.
Det är ofattbart.
Jag förstår det inte.
Varje gång jag tänker på honom så undrar jag varför han tyckte att det va den enda utvägen.
Visste han inte att vi fanns där för honom oavsett vad det var.
Jag har tänkt på honom otaliga gånger under det gågna året och varje gång gör det lika ont och det går som en rysning genom kroppen.
Saknaden och sorgen efter Cristian är stor



Nu har det hänt igen ...idag gick det ut en efterlysning via fejjan på en annan pojke. Jag delade med mig så fort jag såg den. En dålig magkänsla infann sig ganska snabbt. Beskrivningen av hans försvinnande va skrämmande likt Cristians. Mycket riktigt, nu stod det för en stund sen att även han hade valt att avsluta sitt liv. Jag kände inte denna pojke. Men stackars famlij och anhöriga. Varför?
Ännu en familj med en oerhörd tragedi och sorg.


Nu sitter jag här och funderar-
Hur kan man nå alla ungdomar bättre så dom förstår att dom inte behöver ta denna drastiska utväg.
Man känner sig ju helt maktlös
Varför har dom inte förstått att hjälp bara finns ett sms eller samtal bort.
Hur kan vi vuxna bli bättre på att nå våra barn och ungdomar så dom inte väljer att avsluta sitt liv.
Tankarna är många
Några svar har jag inte och kommer nog inte att få
Men det måste väl gå att göra mer

Men jag är ändå så tacksam för att jag fick ta del av Cristians liv under den tid han fanns hos oss.. Jag är en rikare människa bara av att ha kännt Cristian. Allas lilla ängel


Vila i frid Cristian

Puss från Suss