Jo då så är man ett år äldre helt plötsligt, ha ha eller 25 och 27 eller andra skojsiga snälla åldrar som skrivits på gratulationerna på fejjan under dagen.
Slog på datorn som vanligt på morgonen och fick syn på nattens alla gratulationer oj tänkte jag va härligt det kändes. Började försöka tacka alla som skrivit tills då, men det kom nya hela tiden och jag va tvungen att börja dra mig mot jobbet. tänkte att det där får jag nog ta tag i till kvällen när det är lugnt.
Vill ju tacka alla personligen, när alla fina tar sig tid och skriver så är det det minsta man kan göra.
Fått många sköna kramar av både elever och kollegor på bästa jobbet.
Lite sår på knän och tår lyckades jag fixa med när jag hade lite rugby med en tjejgrupp eller rättare sagt vi stog på knä och tränade tacklingar i gräset hihi..jösses va kul tjejerna hade och jag med.
Sköööööööööönt att hålla i boll igen..
En kanonsport att använda i tjejgrupp.
Känns skönt att få varit med så här långt och trots lite sjukdom och operationer så är det absolut ett helt godkänt år. 41 är man nu, men får jag säga att jag känner mig som 20 har så j-la mycket energi, det är helt otroligt. Hur kan det va möjligt.
Ser fram emot mitt nästa år , det mesta börjar falla på plats. Ronja mår toppen, hon gör fantastiska val i livet och gör mammi stolt. Linus behandling går absolut framåt och han kommer hem ofta nu vilket gör mig super lycklig. De små dom mår också jättebra. Hur kan det då bli annat än bra.
Jag säger som Madicken...
"JAG KÄNNER LIVET I MIG"
Puss från Suss
Åh Susanne. Det gör så ont i mig att läsa din historia. Samtidigt som jag inser att det är tur att det var du och Linus som fick varandra och att du har din underbara familj!!!Jag hoppas verkligen att ditt skrivande kan hjälpa både dig och andra.Men framför allt så hoppas och önskar jag det allra bästa för Linus. Du är en underbar mamma Susanne!!! Kram Fredrika
SvaraRaderaTack Fredrika. Det viktigaste är nog att detta kan hjälpa andra. För oss är det att försöka att göra ett avslut. Har förstått nu på många mail jag fått att det är många som sitter och har varit i samma sits bara att ingen vågat prata högt om det. Men tack för dina fina ord Fredrika..Det värmer verkligen..Kramar från oss alla
SvaraRadera